ÄLSKADE KÄRA MEDMÄNNISKA! <3
Söndagsmötet idag, var livlöst.
Blir så ledsen.. dessutom var det missiongudstjänst.
De första minutrarna trodde jag (utan att ljuga) att det skulle vara en begravning i
samband med mötet, så jag började kolla efter en kista.
När jag inte såg en..
Insåg jag att det bara var ett dött möte.
Gud var inte där.
Om jag skulle få beskriva hur jag skulle önska att ett söndagsmöte var,
och hur jag tror Gud skulle vilja ett Söndagsmöte var. :)
VÄLKOMMNANDET:
Först, så skulle inte bara en eller två personer stå vid dörren för att välkomna in folk.
Nej, varje gång någon kom in i kyrkan skulle alla vända sig om glatt och vinka till,
säga hej eller välkommen. Man skulle få minst 10 kramar innan man sätter sig i bänken på sin plats.
Och kanske något helig puss på kinden också. :D
Det råder sådan kärleksfull atmosfär, ingen känner sig utanför,
de första bänkraderna är först fyllda av ivriga människor som längtade att få höra Guds ord,
och vara nära Gud.
INTRODUKTIONEN:
En levande pastor, utrycksfull, strålar av glädje, han älskar alla försmalingens medlemmar,
han lyfter upp sina händer och prisar Gud!
Det han ska säga glömmer han bort, för den Helige Ande kommer så starkt över honom
så istället börjar han att be, sjunga kanske i tungor.
Han utropar HALLELUJA!!! Med blicken upp mot taket.
Han bestämmer sig sedan för att lovsångsgruppen ska komma upp,
och mötet börjar med att ALLA utan att pastorn ens säger till,
står upp, med uppsträckta händer,
vissa står på knän. Glädje-tårar rinner ner för människors ansikten.
Gud är där starkt med sin närvaro.
Människor som aldrig varit i kyrkan blir så upprymda av det dom ser och känner,
så dom överlåter sig genast till Gud, och börjar prata med Herren.
De gråter i ånger, över att de levt på ett själviskt sätt, utan Gud.
Och de sörjer över att Jesus fick lida för deras skull.
De ångrar att de levt på ett sätt som inte varit sjysst, syndat.
Ångertårarna förvandlas snart till glädjetårar istället, då Gud fyller hela deras varelser med sin kärlek.
PREDIKAN:
Pastorn, kommer efter en underbar stund med bön och lovsång fram och säger.
"Visst har vi en mäktig Gud?!"
Medlemmarna utropar "AMEN!"
Överlycklig, skrattar pastorn till och försöker lugna ner sig.
"Idag vill jag att ni slår upp ....(han säger ett bibelställe)"
Han låter alla människor läsa stället, i sina egna biblar innan han själv också läser upp det högt.
Han pratar och predikar med sådan inlevelse att det är ingen tvekan om att han
skulle vara säker på om det han läser och säger skulle stämma.
Han känner hur den Helige Ande uppmanar honom att säga saker,
och öppnar upp hans ögon att förstå nya saker ur texten medans han läser.
Människorna förundras över den intressanta och levande predikan.
Han drar sig inte för att prata hårda varnande ord, sanningen.
Börjar någon viska i publiken är det människorna runtomkring
som ber denne att vara tyst, för att själva kunna höra predikan.
Det är aldrig pastorn som behöver be medlemmarna att vara tysta.
LOVSÅNG OCH BÖN:
Efter det kommer lovsångarna upp,
och det är inte bara en speciell grupp som kommer fram,
utan alla som känner att de vill gå fram, även om de vet att de inte får någon mikrofon.
Många ställer sig nära lovsångarna, intill senen bara för att upphöja Gud, och vara
så nära hans närvaro som möjligt. (den är starkast kring talarstolen)
Någon person känner sig ledd till dans, och tar tag i någons hand..
medans den personen tar i nästa personens hand.
Det bildas en lång rad av människor som håller varandra i händerna och
går runt alla bänkarna.
Många rycks med.
Det syns inga trötta, ledsna ansikten någonstans.
Även gamla tanter och gubbar som inte orkar dansa eller gå fram,
gör vad de kan. Räcker upp armarna, eller står upp.
När lovsången tystar ner.
Kommer en mäktig fridfull stämning över alla.
Man slappnar av, alla krav, negativa tankar, all stress är borta.
Man får bara vara..
Lyckan har nått sitt maximum.
AVSLUT:
Då kommer personer fram som under mötets gång fått profetiska budskap från DEN EVIGE,
vissa har fått se änglar under mötets gång och andra visioner.
Även om profetian skulle vara väldigt vass och hård.
Är människor glada för de förstår att Gud är god,
och Han vet vad han gör.
Man frågar om någon vill bli frälst.
Minst 3 händer lyfts upp.
De som vill får stanna kvar och få förbön, eller bara stanna i kyrksalen för att
njuta av Guds närvaro, bara vara där. Prata med Gud.
FIKAT:
Människor går och fikar tillsammans,
enskilda personer får väldigt svårt att bestämma sig för vilket bord det vill sitta vid,
för överallt hörs det ivrigt prat om mötet om bibeln..
Kaffet kallnar hos många personer. Tack vare all prat..
Men ingen lämnar stället utan att längta till nästa gång.
HEMVÄGEN OCH HEMMA:
På hemvägen,ser människor hur vi lyser vi upp.
Vi är övernaturligt glada och lyckliga.
Vi har ännu en gång fått bekräftelse om Guds existens och att han är med oss,
och älskar oss.
Mötet fortsätter i våra hjärtan, vi ber lovsjunger,
eller kanske skyndar oss hem för att studera Guds ord.
En kille som åker hem med buss, får ett livligt samtal i bussen med några andra personer,
om Jesus.
En annan går hem och skriver i sitt blogg eller på facebook hur fantastiskt Gud är.
Kanke blir det du?
Sådana här möten, har funnits.
Det är inte min fantasi, det är vad jag vet att min Gud kan göra.
<3
//JohannaMikkola