Du har lovat att alla som ger sina liv för dig ska finna den.
..Ska finna sitt liv. som du förutbästämt för var och en.
Jag har offrat så mycket av mig själv,
jag nästar skakar av chock, hur nära jag varit att kliva ifrån sanningen.
Vända dig och din vilja ryggen. Senast igår.
Jag är inte värd dig.
Jag behöver hjälp, just nu lever jag som jag tror du vill,
men jag känner mig inte tillfreds.
Men varför skulle jag behöva känna mig tillfreds, det är inte mitt liv?
Jag känner mig som en onödig person i världen,
vem älskar mig som jag är, förutom du?
Skicka den personen till mig, låt mig få höra något possitivt om mig.
Om det finns. Annars måste jag ödmjuka mig och förändras,
men jag kan aldrig bli alla tillfreds.
Ser många personer i min omgivning som väljer bort mig,
för att jag inte är som dom vill att jag ska vara, och
för att jag pratar om dig.
Jesus. Endå känns inte du som en del utav mitt liv just nu,
du känns så långt ifrån.
Känns som jag inte ber tillräckligt mycket.
Genombråttet kommer, jag har tro till det.
Men just nu är det mörkt.
Känner av små glimtar av din kärlek och lycka, ibland,
men jag vill leva i det.
Gud, det går inte en timme utan att du finns i mina tankar,
inte en enda.
Endå tycks jag Gud, inte vara i dina.
Jag vet att jag har fel, du brukar t.o.m läsa min blogg. :)
Du vet allt om mig och är mer nyfiken en någon annan, på
vem jag är och vad jag håller på med.
Endå vet du redan det, du vet allt.
Ber jag på fel sätt?
Är det någon synd som ligger i vägen för att du ska kunna svara mig?
Jag älskar dig Gud högst utav allt,
du hjälper mig att hålla lågan brinnande.
Enda till sista andetaget.
Varför skulle nu mina blogg-läsare vilja läsa sånthär?
Det är en del utav livet, en del av vandringen med dig.
SÖKANDET EFTER DITT ANSIKTE
<3
//J.T.M
Många gånger känner vi inte värdiga, kanske t.o.m. onödiga, men då får vi tänka att alla behövs och Gud har en plan för alla och även om vi kanske inte är värdiga att leva med honom alla gånger så kan vi få förlåtelse å bli rena och få leva med honom.
skriven