Rolig sammanfattning av Simons överaskningsfest!!!!

Ibland skriver jag fullt seriösa inlägg,
ibland får jag lust att berätta mer pesonliga saker.
Det kommer jag göra idag.

Mitt förra inlägg handlade om hur vi kan visa kärlek till varandra,
till våra medmänniskor.
Detta inlägg visar hur det kan fungera i praktiken... :)

Jag ska på ett roligt sätt framföra, en överaskningsfest vi hade för Simon,
vår ungdomspastor.

Början:
-Jag var i Eskilstuna, kände att jag ska åka till Sundsvall,
fick reda på att Simon fyller år snart.
Bestämmde mig för att vi ska ordna en överraskningsfest!
-Sprider ut det till "alla", att på Fredag den 2:dra Aprill ska vi överraska Simon.
-Plötsligt insåg jag att det var för tidigt. :)
Han fyller inte förrens den 14:nde
Edgar som gjort ett stort jobb med att sprida ut det, fick nu sjå med att berätta ändringen.
Frågade Pauline om Simon vill ha vanlig eller smörgåstårta.

I Sundsvall:
-Jag smsar Simon och frågar om det ö.h.t blir några ungdomsmöten över Påsk.
Till min stora glädje skulle det vara det!

Fredagen (1 vecka innan):
-Edgar frågar Simon om han kan få hålla i nästa Fredags ungdomsmöte.
Jag tyckte inte om idéen den gången. Vi skulle överraska efteråt inte hålla ett helt möte! :)

På Ondsgagen (3 dagar innan):
-Får reda på att några ungdomar ska till fjällen, men att Simon var tveksam på att åka.
"klart du ska åka!!!" Smsade jag.
"varför då? :)" Undrar han..
Försöker förklara att det är bra att han kommer ifrån lite o.s.v..
(Dels för att jag verkligen tyckte det.. men även för att vi ska få
ordna inför festen utan att vara rädda att han dyker upp närsomhälst. :) )
-Lämnar en lapp i ungdomslokalen och uppmanar alla att blåsa upp,
sammanlagt ca 100 ballonger och gömma i garderoben i datasalen.

Dom ser lappen och blir rädda att Simon sätt den!! (de visste inte att han var i fjällen) 
dom gömmer undan den fort! Och får mig att tro ett tag, att Simon vet nu.
Edgar blåser upp ballonger (Eller??) med några vänner blandannat Matilda, men kommer sedan på att ballongerna kanske inte kommer vara lika fina på Fredag..

På Torsdagen:
Jag och Johan går till Lidl hämtar ingredienserna till tårtan, börjar förbereda den,
köper 50 st mer ballonger. Johans mamma skjutsar oss till kyrkan.
Johan pumpar upp ballonger, Edgar stör sig vid ett tillfälle på ljudet av pumpen,
när han spelade tv-spel:


Även Astrid blåser upp massor med ballonger:


Gunnar Johansson kommer in och ser allt stök :)



Storstädning!
Maja och Antonia möblerar om på vissa ställen, Erik moppar golvet:


FREDAGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!:
-På morgon får jag med mig uppblåsta ballonger hemmifrån, men får inte skjuts enda fram till kyrkan.
Agneta skämtar att jag ska praktisera som Clown idag!!
Måste gå genom hela stan med ballonger!

-Är det verkligen värt det här?? tänker jag och skämms:


-Jag väntar förgäves på att Maja och Antonia ska börja med vanliga tårtor,
jag ringer Linda för att kolla när Simon kan vara i stan.
Han har åkt en timme tidigare, men åker förmodligen hem först osv..
Han är framme mellan 15-16.
Stressar på och glömmer kolla klockan.
PLÖTSLIGT HÖR JAG SIMONS RÖST!
Jag lägger fort ner tårtan på golvet! (Förlåt! Kom inte på nåt bättre ställe så fort!! :D ) 
Johan håller på att blåsa upp ballonger!
Simon ställer frågor, -jag vågar inte ens lyssna!
Tänker att nu har han sett tårtan, och de andra kommer på några dåliga förklaringar till ballongerna.
...men så var det inte!
Simon åker hem och sover (enligt Edgar)
-Jag råkar gå förbi en snorgrön t-shirt. En färg som Antonia flera gånger nämnt om att Simon vill ha.
Köper den.
Kommer tillbaka mot kyrkan, flera personer möts, jag pekar på Simons bil, och undrar om han kommit tillbaka nu. Vi pratar "superhemliga" saker och när jag går in mot kyrkan, ser jag att Simon tittar ut genom fönstet!!!
NEJ NEJ! Tänker jag, kan han ha hört??! Kan han ha kommit på något!?!

Simon dyker upp i kyrksalen, ser han och vill säga något, men säger inget.
Går förbi engångtill, säger något som jag inte borde ha sagt. :)
Jag frågade nämligen: "-Känner du dig som ett frågetecken?"
.............Det gjorde han inte, förrens nu..
Smiter undan.

NU GÄLLER DET!!!:
Ungdomskvällen var bra!!! (Har den inspelad för er som vill!!!)
Plötsligt säger Simon "Nu är det slutbönen"
Smyger ifrån, men SPRINGER när ingen längre ser mig.
ALLA BALLONGER SKA UT FRÅN SOPSÄCKARNA OCH GARDEROBEN FORT!!!
TÅRTAN SKA FRAM!
LJUSEN SKA TÄNDAS!!!!!!!!!!!!!!!
Som tur var Linda och Frida, och en till person där och hjälpte till!
När simon efter 5-10  min äntligen kommer, står få personer som jag vill,
därför skäms jag och står bakom Matilda (förlåt Matilda jag skämdes verkligen!)
ÄNNU VÄRRE :- BARA JAG BÖRJAR SJUNGA!!!!!!!!!
INGEN ANNAN hänger på!!!!!!!
SÅ efter en mening av "Ja må han leva.." Kniper jag också igen munnen..
SÅ säger Simon:
-NEJ!
Det var det värsta! han tycker vi firar det för tidigt!!! Han blev inte ens glad! Tänkte jag!
ALLA TJUTER UT och börjar applodera..
Till min stora lättnad..
Simon ser glad ut och frågar:
-Vems ide är dethär!??
Men det svarar SOM TUR ingen på :)

Fick även reda på att Johannes sjungit "ja må han leva" redan i stora salen innan
med några andra ungdomar. Kanske därför ingen ville sjunga engåntill?? :)

Man ska inte förvänta sig att saker alltid går som man planerat men..
Slutet gott.. tårtan? -Gott!.. Allting gott :)







SLUT PÅ BERÄTTELSEN!

men..

MER ROLIGA BILDER TAGNA UNDER DESSA DAGAR:



ballonger kan vara roligt på flera sätt:

Med trasan i handen:

Christer tycker om tårta :) :

Tjejer som gör grimasher:

en hungrig tjej:




Tack till alla som har hjälpt på alla möjliga och omöjliga sätt (som du Edgar)!!!

:D <3 //Johanna
Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: