VARFÖR VARNADE NI MIG INTE ATT GUD FINNS HÄR!

Kom hit till Betania hemmet igår,  (20 December)
p.g.a att vi ska fira Jul här istället.
Så här ska jag bo i ca 2 veckor nu.
Lägger ut bilder på stället sedan.

Här är jag utanför Tammerfors,
och haft en helt otrolig natt kan jag säga utan att överdriva.
Höll på att gå under flera gånger inatt!

Närvaron av en extremt stor och mäktig Gud, har varit så påtaglig,
att jag gång på gång vaknar av det inatt.
Jag kan säga att jag var rädd.
Inte på det sättet som man är rädd för spöken,
spöken ursäkta, andar, får mig skräckslagen,
stelna till tills jag jagat bort den, med hjälp av Jesu namn!

Men att vara rädd för Gud är nå helt annat.
Rädslan är inte lika intensiv o kort,
det är en djup allvarlig rädsla en respekt känsla.
Allt detta är svårt att förstå om man själv aldrig känt det.

Jag bad, bad bad, hela natten.
Låg stelt, vågade inte röra på mig,
spännde mina muskler.

Jag kan erkänna att det var ansträngande,
jag kände att jag skulle skälla ut arbetarna här nästa dag
"VARFÖR VARNADE NI MIG INTE ATT GUD FINS HÄR!"

Nu dagen efter, skrattar jag till lite åt det.
Klart jag vill känna Guds närvaro, fast det var jobbigt.

Rädsla för Gud får mig att känna mig syndig, o vill bli förlåten.

Ibland har jag även känt Guds kärlek,
oftast det faktiskt.
Det är den skönaste känsla man kan ha när man är på jorden!!!!!!!!!!!
<3<3<3



Här är en bild som nästan kan väcka samma känsla som den jag haft inatt.



Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: